Ataraxi (av grekiska ataraxiʹa ’sinneslugn’, av nekande a och taraʹssō ’uppröra’) = orubbligt lugn.
Denna term präglar, enligt ett antal grekiska filosofiska skolor, den som är vis.
Demokritos såg ataraxin som ett viktigt livsmål, och detsamma gjorde skeptiker, stoiker och epikuréer, där fokus var att uppnå en lugn och balanserad sinnesstämning genom förnuft och acceptans.
Tänkesättet är: Vad förtjänar min mentala energi?
1. Det jag kan kontrollera - aktiviteter, reaktioner, ansträngning
2. Det jag kan påverka - utfall, relationer, resultat
3. Det jag inte kontrollerar - andra, det som redan skett, framtiden
Fokus på 1, en aning på 2, inget på 3.
Målet är att uppnå Apatheia - friheten från destruktiva/negativa passioner/känslor; ett tillstånd där känslor existerar men de äger en inte.
(”Ataraxia” är motsatsen till ”taraxia”, som är det tillstånd av förvirring som uppstår ur en brist på ordning.)