15 Jan
15Jan

Jag har inget emot någon, så länge de inte ger mig och alla tänkande, solidariska människor en anledning.

Denna unga dam säger alltså - i en tid där hon som vuxen och med någon hjärnkapacitet upplevt vindar av krig och elände och därmed borde kunna känna med såväl de i vår historia som nu som slåss för den frihet och välstånd som hon uppenbarligen är marinerad i - att hon inte är beredd att gå i krig och dö "för detta land". 

Detta land? Finns det några som hon är beredd att dö för? Eller menade hon bara att hon är en av de där som ska "ha" och "ta" och "få" och allt detta som en självklarhet, och måste det försvaras är det åter någon annan som ska ordna det.

Jag önskar jag kunde se någon förmildring i uttalandet men det bland det mest patetiska jag har sett och hört. Givetvis skulle någon kretin klämma ur sig om detta att "skulle du vilja dö i ett krig" eller någon annan patetiskt vinklad fråga. Oavsett vad ni säger så kommer det tillbaka till att även om jag like lite som någon annan vill ta upp ett vapen och strida eller se mina barn göra det och riskera sina liv så är det inte svårare än att liksom jag hade behövt (!) ta till vapen i mitt hem för en inkräktare måste (!) jag och de mina göra det också för det land där jag lever, det hem som på ett större plan jag lever mitt liv i. Om jag är värd något som människa säger jag att Ja, måste jag riskera mitt liv i ett krig måste jag det. Förstås. Så skäms, meningslösa människa, Alice Stenlöf.